Direktlänk till inlägg 3 september 2012
Ber om ursäkt för ett extremt långt uppehåll!
Men det har sina förklaringar:
I mitten av juli åkte jag iväg till en sjukgymnast för att kolla upp Redo. Jag gör det med jämna mellanrum varje år för att ha koll på hur hans kropp mår. Jag hade inte märkt några konstigheter i träningen utan Redo har varit roligare än någonsin att träna mer, satsar allt i varje träningspass som alltid . Kjerstin hittade att Redo hade ont i ryggen: när hon tryckte på höger sida vid ländryggen öppnade Redo ögonen lite mer, sjunk undan lite i ryggen och smackade till en gång. I rörelse tyckte hon att han inte hade riktigt samma påskjut med höger bakben och vid mätning av alla benen var han lite ojämt musklad på bakbenen. Redo blev rekommenderad kopplade promenader i SKRITT i 10 minuter *5/dag. Har ni någon aning om hur kort en promenad blir om man skrittar 5 minuter åt ett håll och sedan tvingas vända?!!?!?!?!?!?!?!?! . Fy fan vilket djurplågeri! Redo hatade plötsligt sitt liv, och jag med!
Vi fick ryggstabiliserande övningar som vi skulle göra 5-8 ggr/dag. Redo skulle hitta sina djupliggande ryggmuskler med bland annat balansera på två ben, diagonalen. Redo fick snabbt lära sig att hålla upp ett bakben och jag stöttar lite med frambenet för att han ska förstå. Målet är att han ska lära sig att balansera helt själv!
Återbesöket efter två veckor var bra! Redo använder benet korrekt nu, hittar skritten bättre - har ju varit en passgångar hela livet - de få gånger han inte ligger i galopp . Det fanns kanske en tendens kvar att han reagerade på höger sida men kanske bara för att vi visste att han gjorde det tidigare... Nu fick vi öka på motionen till 20 minuters prommisar (kors i taket) och sedan veckan efter till 30 minuter. Fortfarande bara i skritt. Ni kan inte förstå hur långsamt man måste gå för att en liten nu understimulerad kelpie ska skritta och inte vara för lätt i benen. Redo och jag har dessutom alltid tränat att det är han som ska bjuda upp mig till träning. Det krossade mitt hjärta att hela tiden nonchalera Redo när han började titta på mig med dom där vackra ögonen som bara bad om att få börja JOBBA!!!!
Sjukgymnasten tycke att jag skulle börja öka sakta men jag ville ha en ortoped som skulle titta på Redo för en second opinion innan jag vågade öka på - Redo är ju mitt allt! I torsdags var vi hos ortopeden Maria på Ultuna. Hon hittar INGENTING, Redo är helt oöm i ryggen, alla muskler är mjuka och fina och han trycker fortfarande på rätt med alla ben. Så från och med i torsdags så fick Redo gå lös för första gången på 1½ månad. . Han måste värma upp först 20 minuter sedan får han gå lös i 10 minuter. Han får trava men inte galoppera eller göra explosiva starter. Redo är så lycklig att faktiskt få vara hund igen. Tänk att majoriteten av alla hundstackare i Sverige lever ett livet i koppel?! Hua!!
Denna vecka ska han få börja galoppera och Maria ska känna på honom igen på fredag. Har hunden en gång haft känning av ryggen så misstänker man tyvärr att det kan vara en disk som ligger bakom. Om det är det så finns risken att han kommer få ont igen. Tack vare att jag kollar upp honom så har vi förhoppningsvis hittat detta i ett tidigt stadium och att han kan få komma tillbaka som tävlingshund! Som sagt, jag har inte märkt någonting i träning utan tycker han tar i som attan i allt! Man tycker ju att hunden borde maska i något moment eller i vardagen, men icke. Det är därför det gäller att vi har koll - framför allt på träningsidioter som Redo som älskar att få jobba för dom tackar ju aldrig nej!
Alla som känner mig vet vad jag tycker om Redo. Han är min älskling, det bästa som finns! Redo är en underbar kamrat och tävlingshund. Jag saknar inga bitar på denna lilla bruna galning utan tycker att han är komplett. Jag vill aldrig ha en annan hund!!!!!!!!!!! Jag trivs bäst med bara en hund som man kan ha den här nära relationen till - det är ju bara Redo och jag! Jag har någonstans inbillat mig att Redo ska leva för alltid men plötsligt som ett slag i ansiktet har jag förstått att Redo inte är odödlig. Jag kommer börja leta efter en ny hund. Även om Redo blir bra så tjänar han säkert på att inte träna riktigt lika mycket för att han ska hålla så länge som det bara går. Vi är ju färdiga med all momentinlärning utan behöver bara underhållsträna. Varför vi tränar så mycket är mycket beroende på att jag gillar att träna! Så jag behöver en ny hund som jag kan få träna. Ingen kan någonsin vara lika bra som Redo och därför tittar jag mot en annan ras. Köper jag en ny kelpie kommer jag nog vara orättvis - då vill jag ju ha en ny Redo! Så här i efterhand är jag ju självklart en idiot som inte tog en valp från Lira - Redo kombinationen i våras men då var jag inte alls inställd på det här!
Men hur ska jag kunna hitta en hund som ska kunna ta över efter Redo?!